Längtan!

Till helgen blir det göteborg! Längtan som fan. Har inte varit där på evigheter och saknaden efter Karoliina är fetingstor.
Eftersom hon har fyllt 25 så är det en stor 90-tals fest på lördag som jag är skit pepp inför. :D
Jag har kommit fram till att jag måste skaffa en rosa peruk så jag kan vara bailando bruden. Jag menar antingen det eller spice girls är nästan ett måste. Så på fredag ska jag ta och leta upp en sexig rosa peruk. Graawr.


Självdiciplin till max eller vad?

Man kan ju drömma. 2 prov imorgon och jag orkade lägga ner 5 minuter innan jag gav upp och började ägna mig åt datorn istället. Det är inte så jävla lätt. Idag känner det okey, visst jag är medveten om att jag vill ha Mvg men kommer faila hårt ändå tar jag inte tag i det. Och vet mycket väl att jag kommer ångra mig som fan när jag sitter där imorgon med provet framför mig och fattar nada. Men ja, jag kan nästan lika bra ge upp alla drömmar om att få lite självdiciplin. Det är inget jag verkar uppnå inom snar framtid direk.

Whatever. För Else är och handlar godis till oss som vi ska kränga till Heroes och det gillar jag. Så jag är glad ändå!

Och kolla bara in coolingen på bilden liksom.



Ha det fint!
:*


Samma jävla onda cirkel. Runt, runt, runt.

Skitarg som fan. Ryter, fnäser och är allmänt bitchig mot alla. Men vafan det är samma visa alltid.
Jag vill bort, långt bort. Jag vill ha en egen lägenhet och sluta bry mig så jävla mycket om alla andra i förstahand. Bry mig om mig själv i förstahand för en gåns skull. Vara ego för en gångs skull.

Bai


Rephelg.

Det är rephelg med teatern denna helgen. Imorgon är det från 12-18 och på söndag 10-15. Är inte så vidare pepp på det. Långa dagar och inga sovmornar direkt eftersom jag ska ta mig från bjuv.
Imorgon blir det fest hemma hos Pernilla också. Så förhoppningsvis är man inte allt för bakis när man vaknar på söndagen. Vore inte så lyckat. Men men, det ska nog gå bra. Vi behöver denna helgen. Premiären är om knappt en månad och vi har inte ens repat alla scener, och de som vi har repat är inte helt satta. Låter lagom bra.

Nu ska jag ta och titta på film med Else. Sen måste jag leta fram massa kläder till att scener. Uschi. Jag vill ju bara sova. Men det är bara att hålla ut och le.

Puss.

Skola, ursäkter, lycka.

Klockan är 10.10
Självklar gjorde jag en önskning. Det var något som satt sig i mitt huvud för ett tag sen som jag inte kunnat släppa. Det har blivit nästan som ett tvång, jag bara måste önska så fort klockan slår ett lika slag.

Nu sitter jag här i mediateket och gör inte ett skit. Om jag skulle varit lite smartare och mindre lat så skulle jag utnyttjat tiden och pluggat. Har håla nu i 80 minuter, ingen rättskunskap. Soft.

Tankarna står kring ungefär samma sak idag som alla andra dagar. Ska jag skolka från den sista lektionen? Och sen försöker jag hitta på massor med fina ursäkter till mig själv så jag slipper dåliga samvetet att jag är dålig. Än så länge har jag bara kommit fram till att jag ska träna efter skolan och om jag inte går på den sista lektionen så kommer jag hem snabbare. Men ja, jag erkänner en jävligt kass ursäkt.

Nu upptäckte jag en sånn liten småsak som kan göra en på bättre humör! Jag hade choklad kvar i väskan från igår. :D Inte helt fel. Och eftersom jag ska träna idag så kan jag faktiskt äta det utan dåligt samvete så det så. Inte för att jag brukar direkt bry mig om vad jag äter. Eller aa.. Jag brukar kanske bry mig men jag går inte efter det. haha Är man sugen på något ska man väl kunna få äta det?


Here we go again. -Gnäll.

Jag är sur som fan, pistoff, skitarg, hungrig och dessutom har jag inget hår, skitliv typ. Det regnar och haglar och allt möjligt också där ute. Kul.


Jag gjorde en Britney.


Tisdag.

Morgonen började ungefär som alla andra. Snoozar på mobilen några gånger men stänger av den tills sist för jag bestämmer mig för att gå upp, men det händer självklart inte. Jag somnar om och vaknar när det är ungefär 20 minuter tills bussen går slänger på mig kläder och en mössa eftersom jag inte hinner fixa håret. Man sover ju hellre?

Efter skolan blev det en sväng till banken, betalade fakturan för Eu-projektet i Armeninen. Nada pengar kvar på kontot. Det kändes. Men ångra gör jag verkligen inte. Det var en upplevelse som jag inte kommer få chansen till igen! Som det brukar vara på sånna där ställen var den en gammal sur-kärring men jag log och var övertrevlig ändå.
Sen gled jag och L ner till gymmet för att bättra på det dära sex-packet som vi självklart har på magen. Lite skönt som vanligt.

Sen har jag bara drygat här hemma, stack en sväng och köpte massa onyttigt med Else och kollat på serier. Mys men jag borde verkligen ha pluggat istället. IMORGON då ska jag fan ta och plugga lite.

Whatever. Tråkig men bra dag vem som nu bryr sig.
Nu ska jag fixa tvätten och sen börja glida mot sängen.
Gonatt gott folk!

Sjukling.

Yesbox, febern och ont i halsen har slagit till på mig igen. Igår i skolan kände jag hela tiden att det var påväg. När jag kom hem var febern påväg upp. Slutade med att jag la och skakade i sängen med tjugo täcken redan vid åtta på kvällen. Natten bestod av feberyrande och nästan ingen sömn.

Öppet hus, på olympia idag. Och jag hade verkligen tänkt gå för att vara duktig men nej klart jag lyckas bli sjuk tills idag.

Idag skulle jag dessutom ut och käka med Denice som en födelsepresent sen jag fyllde år men jag tror inte det blir något med det heller..

Skitliv.

Jag ska aldrig mer laga mat åt pappa.

Brain-connection.

På vågen hem från Rkuf mötet sitter jag och else helt tysta. Efter ett tag säger jag att vi borde överföra tankar till varandra. Jag menar vi är allt systrar.
Else ska tänka på en grönsak. Och jag ska tänka på gud, gud, gud.... Sedan ska jag kunna höra det hon tänker på. Och självklart eftersom jag är bäst hör jag tomat vilket är rätt. Else bara misslyckades hela tiden.
När man tröttnade på det, blev det massor med töntiga charader men jag gillade det. Det spårade tillsist ur och slutade med att jag och else sprang fort hem från bussen i tävling om toan.

Årets skit del.

Tiden har rullat förbi som vanligt trots att dagarna i skolan känns oändliga. Det märks att hösten har kommit för att invänta vintern. Det är mörk när man går till skolan och det är mörkt när man äntligen ska hem. Kylan i kombination med blåsten som aldrig slutar här vid kusten är förjävlig.
Den mörka, kalla och deprimerande delen av året har kommit.
Jag är trött och åter igen trött.
Trött fysiskt och psykiskt. Arg på alla orättvisor i världen.
Som en upprorisk tonåring skriker jag att jag hatar världen och i samma stund inser jag hur patetiskt det låter, hur patetisk jag är. Men världen erbjuder fan ingen glädje till mig, allt går åt helvete eller tas ifrån mig. Antagligen är jag bara en gnällig tonåring som gnäller allt för mycket och borde lyssna på pappa hur det var när han växte upp, att vi har det så lätt idag.

Livet han pissa sig själv i ansiktet för att citera Else.


Tysklandsresa.

Dagen blev ungefär som förväntningarna. Ganska segt att åka buss sådär länge utan någon sådär festlig orsak. Men jag köpte 12 liter svinbilligt vin och det är nice!

Tyskland.

Tyskland över dagen imorgon. Mindre kul.

Fyfan.

Det första jag tänkte när jag gick upp imorse var "Fan vad jag känner mig bakis". Haha Lite konstigt när man inte konsumerat en droppe alkohol dagen innan. Det var lite ont i magen, illamående och jävligt trött som gav mig känslan. Även om jag inte mådde så bra drog jag till skolan eftersom jag hade Naturprov nu på morgonen och eftersom vår skola är cp och infört omprovsdagar blablabla. så får man inte göra provet vid ett annat tillfälle än 1 gång per termin liksom? öh. Hängde knappt med själv där vad jag skrev.. men men antingen fattar ni eller inte. Skolan är cp det är det enda ni behäver lägga vikt vid. Men direkt efter provet drog jag mig hemmåt. Och nu sitter jag här. Mår bättre men magen känns fortfarande inte riktigt ordning. Man kan ju alltid hoppas att man mår bättre ikvälll så man kan dra på fest. Men ja, det smartaste vore väl om jag bara la hemma och vila eftersom jag ska till tyskland imorgon typ cp tidigt.
Men men nu ska jag ta och göra något ovettigt. Typ äta, jag är hungrig.
TJA!


Inse..

För att kunna förändra något med sig själv eller något i sin omgivning som man inte tycker om men har möjlighet till att förändra. Måste man inse först för att ens kunna förstå att man verkligen behöver ta tag i det som är fel. Förhoppningsvis har jag insett tillräckligt nu för att ta tag i det innan det är försent. Eller rättare sagt hoppas jag att jag verkligen tar tag i mig själv. Skärper mig. Jag måste.

Sängen - Allt för inbjudande.

Jag satte mig ner för att iaf försöka ge mig på spanskan som jag har prov på imorgon. Satt ett tag men gav upp ganska snart och hjälpte Sami med hans läxa istället. Sånna läxor hade inte varit helt fel att få istället "Rita dig själv när du är ute och leker" eller "Om Lina har 7 kulor, hur många har du då om du har dubbelt så många?" När jag väl fått honom isäng tittade jag på ett avsnitt grey's. Och nu sitter jag här.

Skönast av allt skulle bara vara att krypa ner i sängen nu. Men det smartaste skulle vara att försöka ge mig på spanskan ett tag till. Men egentligen vet jag inte varför jag sitter och argumenterar med mig själv för det hela kommer sluta som vanligt, jag kryper ner i sängen. Imorgon måste jag faktiskt plugga satan, fast det säger jag tyå alltid och det händer ingenting.

Imorgon har jag sovmorgon. <3 Och det är så jävla skönt att kunna gå och lägga sig och veta att man får sova 2 timmar extra. Fan vad varma mina ögon är på tal om något helt annat, kände det just. Hela brännheta. Iaf, imorgon ska jag sova tills 8 (jävligt tidigt man ska behöva gå upp trots att man har sovmorgon, förjävligt) sen ska jag upp käka riktig frukost och faktiskt palla sminka och fixa håret för en gångs skull. Nu hoppas jag bara att jag pallar göra det också och inte går upp 10 minuter innna bussen går och slänger på kläderna. Men klart då får jag sova nästan en timma längre...

Besvikelse till max.

Jag är så jävla besviken på mig själv. Prestationsångest till max och jag vet att jag kan om jag vill och ändå fixar jag inte det. Skoltröttheten tar över. Allt pluggande skjuts ständigt upp och jag tar aldrig tag i det. Och det jag lyckas göra gör jag halvdant. Vad är det jag sysslar med? Jag skäms innerligt när jag ser vissa resultat jag presterat på sista tiden och förstår inte vad jag sysslar med. När jag vet att jag kan utan att kämpa allt för mycket och ändå skiter jag i det. Så jävla dåligt. Jag skäms, är besviken och prestationsångesten står mig upp i halsen och skriker, ändå hittar jag inte orken till att plugga till alla jävla prov, göra alla löxor, inlämningar, arbeten och allt vad det är. Jag vill bara krypa ner i min säng dra täcket över huvudet och helst av allt vakna den dagen jag tar studenten. Och då vill jag vakna gå upp och vara den snyggaste bruden någonsin med de bästa betygen av oss alla. Och mest av allt känna mig lycklig och nöjd så in i helvete. Men det är bara drömmer, åter till verkligheten. Allt man måste hinna med, allt man vill göra, allt man inte orkar och allt man bara vill trycka undan och hoppas det fixar sig. Men det gör det inte. Jag måste ta tag i mig själv och göra det själv. Jävla skit Mathilda, jävla dåliga, fula, trötta, flyende Mathilda. Jag är dålig så är det och jag måste ta mig samman.

ORK TACK.

Blöh.

Dagen började verkligen jätte fint. När klockan började skråla för att det var dags att gå upp och dra till jobb förstod jag knappt att den ringde. När jag väl fattat att det var min klocka önskade jag såå mycket att jag bara drömde. Men icke, jag skulle upp och plågas sista dagen på lovet. Men jag pallade mig upp gjorde mig klar och det kändes ändå helt okey. jag börjar gå mot bussen (som verkligen aldrig, ALDRIG är i tid) så ser jag den köra förbi busshållsplatsen när jag är bara en minut bort. Det blir till att springa hem, ta cyklen och cykla som en idiot till tågstationen för att hinna med ett tåg som gick när som helst. Även tåget sussar förbi mitt framför ögonen på mig. - Nästan 40 minuter i kylan tills nästa tåg. Kul!
Jobba blev ändå mer okey än jag trodde. Men när några timmar hade sprungit förbi hade jag fått världens huvudvärk och ville bara hem. Men jag fick hålla ut. Men lyckades få sluta 2 timmar innan stängning i vart fall. Så sätter jag mig på bussen från jobbet till knutpunkten och tänker äntligen slippa alla skrikandes barn, tror ni inte det är en liten skitunge som vägrar sluta skrika på bussen vad än hennes mamma gör? Så nu sitter jag här äntligen hemma med den äckliga huvudvärken, dessutom högar med plugg som egentligen borde vara klara tills imorgon men som jag inte alls börjat på. FAIL. Jag vill inte till skolan imorgon.


RSS 2.0