werilsa

Jag orkar inte dessa ständiga överaskande smällar som kommer en efter en. Samtidigt som jag känner mig mer vuxen än många omkring mig som borde vara de vuxna så känner jag allt oftare att jag bara vill sjunka ihop till ett litet barn som lägger sig tätt intill min mamma och känner mig tryggast i hela världen.

Fan vad dålig jag är. Och fan vad detta inlägget står upp för sitt namn "gnällblogg number one".